söndag 4 oktober 2009

VÄLKOMNA till vår blogg!

Tro det den som vill - men nu har vi startat en blogg!! Detta efter många förfrågningar, uppmuntran och seriösa råd! Tack, AnnMargreth för din konkreta hjälp... 
Välkomna hit och håll till godo!

Vi är tillbaka i Awassa igen efter en underbar, härlig och intensiv vistelse i Sverige. Vi hann med mycket! Först och främst att möta alla er alla familj, släkt och vänner! Vilken otrolig glädje och uppmuntran det varit. Vilken rikedom ni är för oss! Många möten finns kvar och ger en underbar eftervärme som vi kan leva på länge. 

Vi fick också njuta av västkusten, återuppleva vår gamla vardag i Sävja, Uppsala, möta släkt i Västergötland samt vara på ett fantastiskt bröllop i Harsewinkel i Tyskland, där Solomons bror Israel till slut fick sin Ines! Dessutom var Solomons föräldrar på besök i Sverige för första gången! 

Under två veckor var vi på Bunngården, Pingst Jönköpings församlingsgård, tillsammans med församlingens övriga internationella medarbetare. Fantastiska veckor med rapportering och återblick, men framför allt träning, inspiration och tro på en framtid i arbetet och tjänsten! Att få sitta ner och dela erfarenheter med andra som arbetar i både Sudan, Tanzania, Centralasien och flera länder i Mellanöstern gav dagarna en extra dimension. Det är spännande tider vi lever i och vi tackar Gud för att få vara en del i allt detta! 

I Awassa så har arbetet dragit i gång för fullt både på snickeriet; Solmarcs och i församlingen! Det är verkligen härligt att vara hemma igen, möta alla och fortsätta arbetet! Barnen är så glada över att leka med sina kompisar, sova i sina egna sängar och leka i sitt rum. Dessutom väntade en liten hundvalp här, vilket ju ger vardagen lite krydda...  Den är sååå söööt, men än så länge förmodligen smutsigare än vad den är söt...så in kommer den i n t e!

Vi har besök också, av ingen mindre än vår vän konstnären och fikaspecialisten AnnaKarin Svensson! Detta är otroligt roligt! Vi har varit i Indien tillsammans tidigare.  Hon ska stanna i tre månader för att bl a hjälpa till att utveckla hantverksarbetet som vi har för hivmittade kvinnor. Det handlar om broderi, tryck mm. 

Som många hört hade vi tidigare stora problem med att strömmen stängdes av varannan dag. Nu verkar dock problemet vara löst och vi har haft ström varje dag i över en vecka. Det gör enorm skillnad för arbetet på Solmarcs. För er som hört talas om "båten" kan vi meddela att den är sjösatt och nu går i Omofloden i södra Etiopien med reportageteam från National Geographics. Vi hoppas på att båten ska ge mersmak och att vi ska få fler beställningar. Tills dess fortsätter produktion av främst dörrar, men även möbler. Ett böneämne nu är virke. Det svenska börjar ta slut och att använda etiopiskt virke är inte bra vare sig ur miljösynpunkt eller p g a kvalitén. Vi behöver snarast köpa nytt virke och frakta det hit. 

Ett annat böneämne är vår vän Birtukan, 25 år,  som sedan 8 månader är förlamad av okänd anledning. Hon har periodvis varit bättre, men hade försämrats kraftigt när vi kom tillbaka. Vi ska ta henne till sjukhus i Addis nu i veckan. Mänskligt sett är hoppet litet eftersom hon fått stora liggsår som inte kan läka under de omständigheter hon nu lever under. Men, vi tror att hon har en framtid!

Livet här innehåller både glädje och sorg, som på alla andra ställen. Dock tycks det som att dimensionerna blir större. Kanske har det att göra med att man inte lever i sin vanliga miljö, inte har sitt vanliga nätverk och kastas mellan ytterligheter i ett samhälle som mer är flera samhällen i ett. Att ena stunden möta utsatthet och uppgivenhet på ett jordgolv och i nästa stund bjudas på lunch i ett överdådigt hem gör något med en.  Å andra sidan kan man nästa dag bli oerhört uppmuntrad av en fattig vän som ger det sista den har...och senare möta en tom och hopplös blick hos en rik person med mycket inflytande. Det som framstår allt klarare är att värdet hos en människa och meningen med livet ligger utanför allt det här. 

Gud har skapat varje människa så unik och med gåvor som ingen annan har. Det vi ber om är att vi får peka på Jesus med våra liv och förmedla hans kärlek och de möjligheter som finns i ett liv tillsammans med honom! Gud är så oerhört intresserad av varje människa - det gör att vår iver att se möjligheter hos varje enskild person inte kan svalna! Stå med oss i detta, bed för oss att vi kan se och tro på Guds väg för varje människa vi möter!




2 kommentarer:

Unknown sa...

Vad roligt att ni kommit igång med bloggandet! Heja heja! Nu väntar vi bara på foton också :) Kram på er! /Jonssons

Anonym sa...

Härligt vänner! En blogg:) Tack för att vi får dela er vardag! Vi är stolta över att få vara era vänner, ni är toppen.
Kram från oss
Fam Borneling